Till min Marica!

Utan dig är jag halv, utan dig ingen mig. Jag är så förbannat glad över att vi vågade ta kontakt med varandra den där dagen i november på Neo i Lund. "Ursäkta mig, men vet du vad fågelns fötter heter?" Haha, kommer ihåg det som om det var igår. :)

Du har funnits där, när alla andra har svikit. I både svåra tider och i solskenstider. Jag kan inte tänka mig att leva ett liv utan dig vid min sida. Du har verkligen varit en klippa! Trots att du haft det väldigt svårt själv. Och ännu har, men du har mig, och du har Felix "Spöket Laban" Boije.

Jag älskar dig till månen och tillbaka! Du får aldrig lämna min sida, och jag lovar dig, att jag aldrig kommer att lämna din sida. Jag kommer ALLTID att finnas där för dig.

Nu är det inte lång tid kvar, tills vi ses! Det ska bli såååååå roligt och alldeles alldeles underbart!

Love you best friend in the world! My Soulmate! <3<3<3