18 maj 2012

Irriterad och besviken!!!!

Är så arg, irriterad och besviken på min mans pappa. Han gör inget annat än att klaga på mig. Kommer alltid med något negativt!

Idag så frågade han mig om jag städade på jobb, så sa jag,  ja det gör jag. Han bara, ja för du städar ju inte bra här hemma.
Jag bara: Hallå? Vi är 2 st som bor här. Det är väl inte bara mitt ansvar???
Då kommer han med kommentaren: Ja men Lars är heltidsarbetare, och du bara halvtid/timvikarie.
Jag bara ja, men jag städar när jag är hemma. Han bara, ja det har du ju inte gjort idag. Jag bara, jag har jobbat natt och sedan har jag sovit för att jag var trött och inte mådde bra. Han bara, ja men du kunde städat nu när du är hemma. Gah blir så tokig!

Så sa han "Det var inte förrän jag började tjata om att du skulle skaffa jobb som du fick jobb direkt." Jag bara: "Det är tamejfan inte din förtjänst att jag fått jobb. Jag har haft jobb innan. Han bara, ja men du har ju inte kunnat behålla dem? Jo det har jag visst. Jag har haft vikariat eller Vistidsanställning. 

Det enda han gör är att tjata och gnälla och komma med negativ saker om mig och till mig.

Som när jag sa att jag inte hade rökt på 1 vecka idag. Så sa han, ja det får vi ju se hur länge det håller.

Jag gick ut en runda för att jag inte pallade med honom.
När jag kom hem så hade han åkt, och jag sa till Lars att hans pappa inte var välkommen hit när jag var hemma. Så enkelt är det. Kan han inte behärska sig eller visa mig respekt, så kan han hålla sig väck. Detta är mitt hem!

Åh, det finns hur mycket som helst, som jag kan ta upp, men då blir det för långt detta inlägget, så jag avslutar nu. 

Tack för att jag fick spy av mig lite!

1 kommentar:

  1. Usch vad jobbigt sånt är!
    Nu har inte jag råkat ut för svärföräldrar eller sambo som säger såna saker så grovt men jag vet ändå hur det kan kännas då jag har vänner som råkat ut för det.

    Känns lite som att din svärfar gnäller på dig för att han är besviken på sina egna misslyckanden.
    Läste att han var alkoholist så det kan ju vara det som är hans stora misslyckande.
    Han kan inte kontrollera sitt intag så han kanske tror att han kan kontrollera dig, eller på något sätt påverka då han själv är helt bortom räddning.

    Jag hoppas du står på dig och får stöd från din man.
    Även om han anser att det är kvinnans plikt att stå vid spisen så ska du inte nöja dig med att "ja, då får det väl vara så" utan prata med honom (vilket du säkert redan har gjort) men ni är ett team. Ni är gifta och har barn så ni är ett team och ett team gör allt tillsammans, alla lika mycket.

    Ta hand om dig.
    mvh//Hanna

    SvaraRadera