Ett bukväggsbråck (som t.ex. ljumskbråck) är en defekt eller svaghet i bukväggen, där bukhinnan buktar fram. Oftast bildas här en säck av bukhinna, bråcksäcken, i vilken ofta en tarmslynga eller annat bukinnehåll (t.ex. fett) tränger ned. Om bråcket lämnas utan åtgärd har detta en tendens att med tiden gradvis förstoras. Redan ett litet bråck kan ge betydande besvär, och även bli inklämt.
Inklämt bråck är ett akut tillstånd, och innebär att bråckinnehållet svullnar och inte går att trycka tillbaka in i bukhålan. Bråcket blir hårt och smärtande, senare kan illamående och kräkningar uppträda. Patienter med sådana symptom bör uppsöka närmaste akutmottagning omedelbart då akut operation kan bli nödvändig.
Ljumskbråckoperation utförs i lokalbedövning, ryggbedövning eller narkos. Ryggbedövning innebär att lokalbedövning ges mellan två ryggkotor och medför känslolöshet nedanför midjan under ett par timmar. Via ett litet snitt i ljumsken skalas bråcksäcken fram, öppnas och avlägsnas, och öppningen i bukhinnan förslutes. För att förhindra att ett nytt bråck återuppstår på samma plats måste defekten i bukväggen repareras - den s.k. bråckplastiken. Antingen utförs plastiken på så sätt att bukväggslagren sys ihop skikt för skikt vilket ger en viss stramning i vävnaderna. Man kan också, istället för att "snörpa ihop" hålet i bukväggen, täcka över detta med ett nät av konstgjort material. Nätet sys fast utan stramning, vilket möjligen kan ge mindre obehag den första tiden efter operationen. Sannolikt innebär nätmetoden minskad risk för nya bråck senare i livet och denna metod är sedan flera år den vanligaste vid bråckoperation vid Skellefteå lasarett.
De flesta bråckoperationerna utförs numera som dagoperationer, dvs patienterna kommer till operationsavdelningen på morgonen och går hem samma dag.
Med de nya operationsmetoderna är sjukskrivningstiderna generellt betydligt kortare än tidigare; ca 2 veckor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar